Som start skall jag alltså berätta en historia, en sådan som man i bästa fall bör läsa med en ficklampa uppkörd under i hakan i ett krampaktigt försök till att sprida stämningen av att något inte står rätt till. En historia som i sin brutala uppriktighet börjar med inledningsmeningen "And they called it puppylove..."
Nej det blev nog inte så mycket av den historien för just sången som jag nämnde ovan, i form av inledningsmeningen, fick mig att börja reflektera över kultfilmen 'Jönssonligan'; dock i dess mindre form, alltså spelad av de miniatyrer till vardagshjältar som i ren svensk anda aldrig blev de heroinberoende barnskådespelare som annars brukar stå som praxis i fall som dessa. En film kantad av lådbilsrace och häftiga rostade mackor med hjärtformad 'stekyta'... Underbart minst sagt.
Visar jag som skribent, i denna glorifierade och tillsynes helgonförklarade blogg, den minsta tillstymmelse till att försöka skriva konkret eller avhandla frågor rörande Gaza-remsan bör ni som läsare oroligt leta efter en ny kreativ grogrund: Jag menar, vi har ju alltid SVD till fall som dessa. Jag tackar dock ödmjukt om någon nu plöjt igenom denna mur av ord och bokstäver och förmodligen kommer det mer, dock är det högst osäkert då jag och min kompanjon är något labila och relativt spontana..
// Joakim Carlson ( Läs gärna YouNeverGiveMeMoney.blogg.se där en hel del gamla inlägg väntar på uppskattning)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar