onsdag 28 januari 2009

tisdag 6 januari 2009

YouNeverGiveMeMoney

Sagor är för småbarn, som i sina små ack så ofördelaktiga kroppshyddor intar de mest absurda kuriosa och omformar dessa till fakta. Frågan jag ställer eder är: Har ni barnasinnet kvar eller är det förpestat och mer eller mindre bortsupet på diverse billigt öl? Är svaret ja bör ni skamset vända ansiktet iväg från denna oskuldsfulla blogg som med sin gemytliga och hemtrevliga atmosfär skall ta er till nya höjder av fantasi och fullkomligt banalt svammel. Javisst, jag har en så pass distanserad hållning till mitt eget inre att jag fullkomligt skiter i huruvida det finns den minsta tillstymmelse till grund i mina inlägg: som ni med barnasinnet kanske kan dra till minnes är det den yttersta skammen och synden att inte inta det som bjuds - vare sig det är föda eller relativt lösryckt läslektyr.

Som start skall jag alltså berätta en historia, en sådan som man i bästa fall bör läsa med en ficklampa uppkörd under i hakan i ett krampaktigt försök till att sprida stämningen av att något inte står rätt till. En historia som i sin brutala uppriktighet börjar med inledningsmeningen "And they called it puppylove..." 

Nej det blev nog inte så mycket av den historien för just sången som jag nämnde ovan, i form av inledningsmeningen,  fick mig att börja reflektera över kultfilmen 'Jönssonligan'; dock i dess mindre form, alltså spelad av de miniatyrer till vardagshjältar som i ren svensk anda aldrig blev de heroinberoende barnskådespelare som annars brukar stå som praxis i fall som dessa. En film kantad av lådbilsrace och häftiga rostade mackor med hjärtformad 'stekyta'... Underbart minst sagt. 

Visar jag som skribent, i denna glorifierade och tillsynes helgonförklarade blogg, den minsta tillstymmelse till att försöka skriva konkret eller avhandla frågor rörande Gaza-remsan bör ni som läsare oroligt leta efter en ny kreativ grogrund: Jag menar, vi har ju alltid SVD till fall som dessa. Jag tackar dock ödmjukt om någon nu plöjt igenom denna mur av ord och bokstäver och förmodligen kommer det mer, dock är det högst osäkert då jag och min kompanjon är något labila och relativt spontana.. 

// Joakim Carlson ( Läs gärna YouNeverGiveMeMoney.blogg.se där en hel del gamla inlägg väntar på uppskattning)